Att bygga fritidshus i Sverige har blivit en allt vanligare investering – både för avkoppling och som framtida trygghet. Men vad kostar det egentligen att bygga ett fritidshus i Sverige för den aktuella året? 

Svaret är inte alltid så enkelt, men genom att förstå hur kostnaderna är uppdelade och vilka faktorer som påverkar det totala priset kan du fatta bättre beslut och undvika oväntade överraskningar. 

I den här artikeln får du en fullständig bild av kostnaden att bygga fritidshus, baserat på aktuella siffror, jämförelser med olika regioner, byggmetoder och materialval. Du får också en tydlig uppdelning av alla kostnadsområden – från markförberedelse till färdig inredning. 

Redan nu kan vi avslöja att kostnaden för att bygga ett fritidshus på 100 kvadratmeter varierar mellan 1,8 och 3,5 miljoner kronor, beroende på var i landet du bygger, vilken standard du väljer och hur mycket du gör själv.

Vad påverkar kostnaden för att bygga fritidshus?

Priset styrs av flera faktorer, och varje val du gör under resans gång påverkar slutpriset. Ju bättre förberedd du är med en realistisk budget och tydlig plan, desto lättare blir det att hålla nere kostnaderna.

Därför är det viktigt att ägna en stund åt att fundera över din budget samt hur den förhåller sig till de potentiella kostnaderna för ditt bygge. För att hjälpa dig på traven har vi utarbetat ett antal punkter för att du inte ska behöva famla i mörkret:

• Lokala byggregler och tillstånd: Vissa kommuner ställer högre krav på byggprocessen, vilket kan innebära extra ritningar, tekniska utredningar eller speciallösningar som ökar kostnaden.

• Tomtens lutning och marktyp: En sluttande tomt kräver ofta stödmurar och mer komplex grundläggning. Om du bygger på bergig eller lerig mark kan du räkna med betydligt dyrare markarbete.

• Tillgång till väg, el och vatten: Om tomten ligger avlägset från befintlig infrastruktur kan anslutning till el och VA kosta upp till hundratusentals kronor. Tumregeln är att ju längre sträcka till centralen, desto mer kommer det kosta.

• Taktyp och konstruktion: Tak med ett stort antal vinklar kräver betydligt mer mantimmar och är därför dyra att färdigställa. Jämför det med enklare pulpettak eller sadeltak, så kan du spara betydande summor, både i material och arbete.

• Val av värmesystem: Vattenburen värme, golvvärme eller elvärme skiljer sig mycket när det kommer till kostnaden för installation. Medan vissa lösningar har en högre startkostnad kan de å andra sidan vara betydligt billigare i drift.
  

Därför måste varje projekt kalkyleras unikt – även om genomsnittspriser kan vara en vägledning.

Regionala skillnader – var du bygger påverkar priset rejält

När du planerar att bygga ett fritidshus påverkar platsen i hög grad vad projektet kommer att kosta. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) ligger byggkostnaderna för småhus i genomsnitt på 27 300 kr/m² i riket, men regionala skillnader kan vara betydande.

I kustområden och populära regioner, såsom Stockholms skärgård eller Bohuslän, pressar efterfrågan och logistik upp priserna. I inlandet finns däremot ofta bättre tillgång till lokal arbetskraft och lägre tomtpriser, vilket kan minska totala budgeten.

Kommunens regler kring strandskydd, VA-anslutning och bygglov påverkar också kostnaden, vilket gör det viktigt att räkna in dessa redan i planeringsfasen.

Karta över Sverige med färgkodade byggkostnader per region:

Källa: SCB – Regionala jämförelser i byggpriser¹

1. Stockholms skärgård och Bohusläns kust

I dessa exklusiva områden är efterfrågan hög året runt. Tomterna är ofta svåråtkomliga och vissa kräver båttransport, vilket ökar logistikkostnaderna. Dessutom tillkommer ofta kostnader för fundament på klippig mark, utredningar gällande strandskydd samt längre handläggningstider hos kommunen.

Prisintervall: 29 000 – 35 000 kr/m²
Särskilt att tänka på: Dyra anslutningar, sprängning, längre bygglovsprocesser.

2. Dalarna och Värmland (inlandet)

Här finns bättre förutsättningar för den som vill bygga smart och kostnadseffektivt. Lokal arbetskraft finns ofta tillgänglig, virke kan köpas direkt från sågverk och byggfirmor erbjuder ofta paketlösningar. 

Prisintervall: 18 000 – 24 000 kr/m²

Särskilt att tänka på: Enklare markberedning, ofta god VA-anslutning, billigare hantverkare.

3. Skåne (södra Sverige)

Skånes fördel är kombinationen av god infrastruktur och konkurrens bland byggföretag. Transporterna är billigare och klimatet möjliggör byggarbete större delar av året. I områden utanför Malmö och Helsingborg finns fortfarande överkomliga tomtpriser. Kommunal VA är ofta lättillgängligt.

Prisintervall: 20 000 – 28 000 kr/m²

Särskilt att tänka på: God tillgång till entreprenörer, snabb handläggning, bra vägförbindelser.

Bygga i norra Sverige – lägre löner men längre transporter

I Norrland är arbetskostnader ofta lägre, och det finns många självbyggare. Däremot kräver transport av byggmaterial längre körsträckor. Vägar kan vara otillgängliga vintertid, vilket förlänger byggtiden. Det är viktigt att planera noggrant och anlita lokalt när det är möjligt.

Prisintervall: 17 000 – 23 000 kr/m²

Särskilt att tänka på: Billigare arbetskraft men högre transportkostnad.

Så kan du spara pengar – byggmetoder, material och egen arbetsinsats

Att planera fritidshuset smart kan ge stora besparingar utan att kompromissa med kvaliteten. Här går vi igenom några av de mest effektiva sätten att påverka budgeten i rätt riktning.

Byggmetod: nyckelfärdigt, modulhus eller lösvirke?

• Nyckelfärdiga hus är bekväma – du får ett färdigt resultat utan att behöva projektleda. Men det är också det dyraste alternativet.

• Modulhus är ett mellanalternativ där delar tillverkas i fabrik och monteras på plats. Det sparar tid och arbetskostnad.

• Lösvirke ger full flexibilitet men kräver mest tid och planering. Lönsamt för dig som vill bygga själv och har erfarenhet.
  

I genomsnitt kan modulhus sänka totalkostnaden med 10-20 procent, jämfört med ett traditionellt lösvirkeshus byggt av entreprenör.

Bygga själv eller anlita en entreprenör?

Många väljer att ta hand om delar av bygget själva. Det kan handla om målning, inredning, ytskikt eller till och med stomresning om du har erfarenhet. Självbygge kan sänka kostnaderna med upp till 25-30 procent, men kräver tid, tålamod och rätt försäkringar.

Ett tips är att anlita en projektledare för tekniskt stöd men själv hålla i planering, materialval och samordning.

I detta sammanhang är det värt att nämna att vi på Hansa24 är experter på träbyggnation och leverantörer av kostnadseffektiva fritidshus. Våra modeller är framtagna för att kombinera hög kvalitet med smart design – vilket gör det enklare för dig att hålla budgeten utan att kompromissa med komfort eller funktionalitet.

Komplett kostnadsuppdelning – vad varje del av fritidshuset kostar

Byggkostnader kan variera beroende på många faktorer. För att få en realistisk uppskattning är det viktigt att basera kostnaderna på specifika, lokala regler och rekommendationer. Härnäst går vi igenom hela kostnadspyramiden – från markarbete till färdig inredning.

Markförberedelse och grundläggning

Markförberedelser är avgörande för att konstruktionen ska stå stabilt och hållbart. Det är viktigt att genomföra markundersökningar innan arbetet påbörjas. Enligt Boverket kan detta vara ett krav beroende på byggplatsens karaktär. 

Att säkerställa rätt dränering och grundläggning är också avgörande för att undvika framtida problem som kan bli både tidskrävande och kostsamma. Följande punkter redogör övergripande för hur mycket det hela kan kosta dig i slutändan:

• Markundersökning: ca 10 000 – 25 000 kr. Det krävs i många kommuner och kan avslöja behov av extra åtgärder.

• Sprängning och schakt: Mellan 30 000 och 90 000 kr beroende på markförhållanden.

• Dränering och VA-lösningar: Om kommunalt nät saknas tillkommer 60 000 – 120 000 kr.

• Grund (platta på mark): Vanligast och kostar 150 000 – 250 000 kr. Källare är sällsynt men ökar kostnaden med ytterligare 300 000 – 400 000 kr.
  

Satsa på en korrekt utförd grund – det sparar både energi och framtida problem.

Stomme, fasad och yttertak

En välbyggd stomme och taklösning är grundläggande för fritidshusets hållbarhet och energieffektivitet. Beroende på materialval kan du påverka både den initiala kostnaden men även den långsiktiga kostnaden för underhåll.

Hos Boverket hittar du mer information gällande krav på material och byggnormer². Följande lista redogöra övergripande för de de viktigaste punkterna när det kommer till stomme, fasad och yttertak: 

Delmoment	Kostnad	Kommentar	Livslängd / Underhåll
Stomme i trä	ca 4 000 – 5 500 kr/kvm	Modul eller lösvirke.	50-100 år, kräver skydd mot fukt och regelbunden kontroll
Isolering (20 cm standard)	500 – 1 200 kr/kvm	Tillval för bättre energivärden vanligt i fjällnära områden.	30-50 år, i princip underhållsfritt om väl monterat
Fasadbeklädnad	70 000 – 150 000 kr	Träpanel populärast, kostnad varierar beroende på material och behandling.	20-40 år, kräver målning/behandling vart 10-15 år
Tak (plåt eller tegel)	80 000 – 140 000 kr	Plåttak håller längre och kräver mindre underhåll.	Plåt: 40-60 år, Tegel: 30-50 år. Lågt till medelhögt underhåll
Fönster och dörrar (inkl montage)	50 000 – 90 000 kr	Energiglas kostar mer men minskar driftkostnader.	30-40 år, kräver täta kontroller och smörjning av beslag ibland

Ju bättre klimatskal du bygger, desto mindre behöver du investera i uppvärmning senare.

Invändig standard och funktion

Kostnaden för inredning varierar beroende på dina val av material och standard. Det är viktigt att se till att installationer såsom VVS och el är godkända enligt svenska byggstandarder. För mer information om godkända installationskrav rekommenderar vi att du kollar på Elsäkerhetsverket och Boverket.

• Golv (laminat, trä, klinker): 200 – 900 kr/kvm beroende på val.
• Väggar (gips, panel, målat eller tapet): 150 – 400 kr/kvm.
• Kök (färdig lösning från t.ex. IKEA): 50 000 – 90 000 kr.
• Badrum (inkl VVS, ytskikt, el, ventilation): 80 000 – 140 000 kr.

En enklare standard kan fungera fint i fritidshus – men se till att badrummet håller rätt tätskikt och är godkänt enligt branschregler.

El, VVS och tekniska installationer

För att säkerställa att din el- och VVS-installation följer alla regler är det avgörande att anlita certifierad personal. Elsäkerhetsverket erbjuder riktlinjer för säkra elinstallationer och Boverket ger vägledning om byggnormer och VVS-installationer.

Här är en tabell som tydligt visar kostnaderna för el, VVS och tekniska installationer i ett fritidshus:

Installation	Kostnadsintervall
Elinstallation (inkl. arbete och material)	50 000 – 90 000 kr
Vatten/avlopp (kommunalt vs eget system).	Kommunalt: enklare. Eget system: 50 000 – 150 000 kr
Uppvärmning – Luftvärmepump.	ca 25 000 – 40 000 kr
Uppvärmning – Golvvärme (el- eller vattenburen).	ca 500 – 1 000 kr/kvm
Smart hemteknik (belysning, larm, värmestyrning).	Från 15 000 kr

Som du kanske redan känner till är det inom rikets gränser olagligt för privatpersoner att utföra elinstallationer utan rätt behörighet, detta enligt den svenska Elsäkerhetslagen (2016:732)³. 

Det är bara företag som är registrerade hos Elsäkerhetsverket och som har rätt kompetens som får utföra elinstallationer på andras anläggningar – till exempel i fritidshus eller villor. Som privatperson får du bara göra enklare elarbeten som att byta säkringar.

Att bryta mot lagen kan leda till böter eller fängelse, och dessutom kan försäkringen bli ogiltig vid olycka eller brand. Vill du göra mer avancerade elarbeten bör du alltid anlita ett behörigt elinstallationsföretag.

Vill du leva utanför elnätet?

Om du bestämmer dig för att även leva utanför elnätet eller “off grid” tillkommer ytterligare kostnader. För att nämna ett konkret exempel kan solceller tillsammans med batterilagring kosta mellan 150 000 och 220 000 kr, beroende på kapacitet. 

Utöver det kommer du även att behöva investera i en vattentank med filter. Du kan ofta räkna med ett antal tusenlappar för att kunna rena källvattnet. Du får heller inte glömma gaslösningar för till exempel uppvärmning och matlagning, vilket i runda slängar kostar cirka 50 000 kr. 

Den totala friheten kräver alltså både planering och en högre initial budget – men kan ge stor självständighet i längden. Huruvida du är beredd att investera dessa pengar är dock något som endast du själv kan svara på.

Arbetskostnader och regionala variationer

Priser för arbetskraft varierar beroende på region och efterfrågan. För att få bästa möjliga pris och säkerställa att arbetet görs enligt gällande byggnormer, är det viktigt att kontrollera referenser och försäkringar. Du kan få mer information om arbetsnormer via Byggnads, som är fackförbundet för byggarbetare.

• Snickare: Räkna med ett pris på 500-700 kr/timme.
• Elektriker: Återspeglas ofta inom spannet 600-900 kr/timme
• VVS-installatör: Räkna med 700-1 000 kr/timme.

I större städer är priserna oftast högre. På landsbygden kan du ibland hitta lokal arbetskraft till lägre pris – men kontrollera alltid referenser och ansvarsförsäkring. Under vinterhalvåret är efterfrågan ofta lägre, vilket kan ge fördelaktiga priser.

Vad skiljer fritidshus från ett permanentboende?

När du bygger ett fritidshus gäller andra regler än för ett året-runt-hus. Det är viktigt att förstå dessa skillnader för att slippa framtida problem – särskilt om du funderar på att flytta in permanent i framtiden.

Bygglov och regler

Fritidshus räknas som en enklare typ av bostad, men det kräver ofta bygglov om det är större än 30 kvadratmeter. Kommunens byggnadsnämnd avgör vad som gäller – reglerna varierar från plats till plats.

Väljer du istället att bygga under 30 kvm kan du i vissa fall använda attefallsregler, men då måste du ha ett befintligt bostadshus på tomten. Detta är för övrigt något som många nybyggare tenderar att missa!

Isolering och energieffektivitet

Fritidshus kräver inte samma energiprestanda som permanentbostäder enligt Boverkets byggregler (BBR). Därför får man ofta använda enklare isolering och lägre krav på ventilation.

Men om du väljer att bygga ett fritidshus som kännetecknas av en hög energieffektivitet redan från början kommer du att spara betydande slantar om du senare vill konvertera det till året-runt-boende.

Konvertering – vad krävs för att få bo permanent?

Vill du i framtiden omvandla fritidshuset till permanentbostad krävs det:

• Ny bygganmälan/ansökan om ändrad användning.

• Uppgradering av isolering, VVS, el och ventilation.

• Åtgärder som kan kosta 100 000 – 250 000 kr, beroende på ursprunglig standard.

Så skapar du en realistisk budget för fritidshuset

Att skapa en fungerande budget kräver mer än att bara räkna på material och arbetskostnader. Du behöver även tänka långsiktigt – hur påverkar tillval som bättre isolering eller smarta energilösningar din ekonomi på sikt? 

Satsa på detaljerad planering från början, så blir det lättare att se vilka kostnader som är fasta och vilka som kan justeras vid behov. Kom ihåg att vissa poster, som elanslutning eller schaktning, kan variera stort beroende på tomtens förutsättningar.

När du har budgeten klar är det viktigt att följa upp varje steg i takt med att bygget fortskrider. Spara alla kvitton och avtal, och skapa ett kalkylblad där du löpande noterar både faktiska och förväntade kostnader. 

Det ger dig kontroll, och gör det enklare att justera om något oväntat dyker upp. En uppdaterad budget är en investering i att projektet ska hålla både tidsram och ekonomi.

Steg-för-steg: Utarbeta din budget

Följande lista redogör övergripande steg-för-steg för hur du budgeterar för byggandet av ditt fritidshus:

1. Börja med att räkna på total boyta – till exempel 60 eller 100 kvm.

2. Välj standardnivå – enklare lösning eller året-runt-standard?

3. Bestäm byggsätt – nyckelfärdigt, modulhus eller egenbyggd?

4. Lägg till markarbete, VA, elanslutning och andra fasta kostnader.

5. Ta in minst tre offerter från olika byggfirmor.

6. Lägg på 10-20 procent buffert för oväntade kostnader.

En välarbetad budget ger trygghet – men kräver att du uppdaterar den under hela byggprocessen.

Finansiering – så betalar du för bygget

Att finansiera ett fritidshusbygge kräver ofta en annan typ av strategi än vid köp av en färdig bostad. Eftersom utbetalningar sker löpande under byggtiden används vanligtvis ett byggnadskreditiv. 

Det hela fungerar i mån och tycke som en slags “bygg kassa” som din långivare betalar ut från i takt med att fakturor kommer in – och när huset står klart omvandlas det till ett traditionellt bolån.

Banken kräver vanligtvis en rad dokument innan du får tillgång till byggnadskreditivet. Du behöver visa att projektet är realistiskt, genom att till exempel ta fram ritningar, bygglov och en tydlig offert från en entreprenör. 

Ditt lån baseras ofta på husets framtida värde när det är färdigbyggt, men kräver ändå att du själv bidrar med en viss egen insats. Här är vad du vanligtvis behöver ha klart när du ansöker om finansiering:

• Tomt som säkerhet (eller kontantinsats): Banken kräver något som kan pantsättas – tomt eller pengar.

• Tydlig offert eller entreprenadavtal: Det ska framgå kostnader, tidsplan och vem som bygger vad.

• Bygglov och ritningar: Dokument som visar att byggstart är realistisk och godkänd av kommunen.

• Minst 25 procent i egen insats är vanligt krav: Egen finansiering minskar bankens risk.

Tänk också på att vissa banker kräver löpande värderingar under byggtiden. Det kan påverka utbetalningarna, så ha en buffert redo om förseningar eller extra kostnader skulle uppstå.

Försäkring under bygget

Till skillnad från vad många tror är det även viktigt att försäkra själva byggprocessen – både för din egen och andras säkerhet. En så kallad byggherreförsäkring täcker skador på individer och egendom som kan uppstå medan arbetet pågår. 

Den skyddar även dig som ansvarig för projektet, oavsett om du väljer att bygga på egen hand eller anlitar en underentreprenör. Vi får inte heller sticka under stol med att en allriskförsäkring är också viktig. 

Försäkringen i fråga täcker oväntade händelser som stölder, material som förstörs av väder, eller verktyg som går sönder. Många missar detta och tvingas själva stå för kostnader vid olyckor eller skador.

När fritidshuset står färdigt behöver du även komma ihåg att teckna en hemförsäkring med fritidshustillägg. Denna typ av försäkring kommer skydda dig om en brand uppstår, vid vattenläckor, inbrott och dylikt.

Tänk också på att vissa försäkringsbolag kräver dokumentation, som kontrollplan eller slutbesked, för att försäkringen ska gälla fullt ut. Kontrollera alltid villkoren noggrant i förväg så du inte står utan skydd när något händer.

Dolda kostnader – det du inte får glömma

Utöver de uppenbara kostnaderna finns även mindre, men viktiga utgifter som ofta underskattas. Tillfälliga boendelösningar under byggtiden, som hyrda stugor eller längre pendlingsresor, kan snabbt bli dyra. 

Det gäller särskilt om bygget drar ut på tiden eller om du bygger under lågsäsong när tillgången till hantverkare är begränsad. Du bör också räkna med avgifter för markundersökning och eventuella geotekniska analyser om du bygger i bergig eller instabil terräng.

För att du lättare ska få överblick över vanliga dolda kostnader har vi samlat dem i en tabell nedan. Ta med dessa i din budget – det kan spara både tid och pengar längre fram.

Kostnadspost	Prisintervall / Kommentar
Avgifter för bygglov.	7 000 – 20 000 kr beroende på kommun.
Elanslutning	30 000 – 60 000 kr (högre vid längre sträcka till närmaste stolpe).
VA-anslutning eller enskilt avlopp.	Upp till 150 000 kr.
Transport av byggmaterial.	Extra kostnad vid svårtillgänglig tomt.
Förseningar på grund av oväder.	Snö, regn eller vind kan försena bygget och öka arbetskostnaderna.
Frekvensen för underhåll.	Trähus måste målas om vart 10:e år, takbyte efter cirka 30 år.
EKO-lösningar (Energimyndigheten).	Högre inköpskostnad, men lägre driftkostnader på sikt.

Dessa dolda kostnader kan verka små var för sig, men tillsammans utgör de en betydande del av den totala budgeten. Det är ofta just dessa poster som avgör om du håller dig inom ramen eller spräcker budgeten. 

Genom att tidigt identifiera dem och räkna med realistiska marginaler skapar du en tryggare ekonomisk grund för hela byggprojektet. Det gör det också lättare att fatta snabba beslut om förutsättningarna förändras under byggtiden.

Hur miljövänliga val påverkar kostnaden och vinsten

Att välja miljösmarta lösningar kostar ofta mer i byggskedet – men ger ofta tillbaka både i energibesparing och högt andrahandsvärde. Nedan följer några exempel på miljövänliga alternativ:

• Solceller: Återbetalas på 10 – 15 år, särskilt om du bygger året-runt-boende.
• Återvinning av regnvatten: Minskar vattenkostnad och avlastar avloppssystemet.
• Miljövänliga färger och material: Skapar förutsättningar för en bättre inomhusmiljö.

Utöver de direkta fördelarna bidrar miljövänliga val till ett lägre koldioxidavtryck och en mer hållbar livsstil. Väljer du exempelvis fönster med lågt U-värde, isolering med naturmaterial eller en värmepump med hög verkningsgrad minskar både energiförbrukningen och dina driftkostnader betydligt över tid. 

Det kan också ge dig en bättre energiklassificering, vilket påverkar husets framtida marknadsvärde positivt. Flera banker erbjuder dessutom gröna bolån med lägre ränta för hållbara byggprojekt. Om du söker miljöstöd eller vill beräkna ROI på gröna investeringar, besök Energimyndigheten⁴ – där finns guider, beräkningsverktyg och aktuella bidrag.

Checklista: så kommer du igång med bygget

Att bygga fritidshus⁵ kräver noggrann planering redan från start. Genom att följa en tydlig checklista undviker du dyra misstag och onödiga förseningar. Här nedan går vi igenom varje steg som hjälper dig att komma igång på rätt sätt.

1. Sätt budget och byggyta

Bestäm tidigt hur mycket du har råd att lägga på bygget. Tänk även på hur stor yta du faktiskt behöver – varje extra kvadratmeter kostar.  Till exempel, kostnad att bygga 60 kvm fritidshus​ sklijer sig kraftigt mot att bygga 100 kvm. En realistisk budget minskar risken för oväntade utgifter längre fram.

2. Undersök markens förutsättningar

Gör en markundersökning för att kontrollera bärighet, dränering och jordtyp. Det är avgörande för husets grund och eventuellt avlopp. Särskilt viktigt om tomten ligger på sluttning eller i bergig terräng.

3. Ta fram ritningar och sök bygglov

Anlita en arkitekt eller använd färdiga husmodeller för att skapa ritningar. Du behöver dessa för att ansöka om bygglov – en process som kan ta flera veckor beroende på kommun.

4. Välj byggmetod och hitta entreprenör

Fundera på om du vill bygga med moduler, lösvirke eller nyckelfärdigt. Be om offerter från flera entreprenörer och kontrollera referenser noggrant. Rätt val påverkar både kvalitet och tidsåtgång.

5. Skriv kontrakt och kontrollplan

Ett skriftligt kontrakt med tydliga tidsramar och kostnader skyddar dig juridiskt. Du behöver även en kontrollplan som visar hur bygget ska följas upp och vilka besiktningar som krävs.

6. Förbered försäkring och finansiering

Teckna byggförsäkring och ansvarsförsäkring innan byggandet startar. Gå även igenom din bank eller långivare för att säkra byggkreditiv eller lån som täcker hela projektet i rätt takt.

7. Följ upp regelbundet och uppdatera budgeten

Ha en tät kontakt med entrepenören under helal byggprocessen. Gå igenom kostnader, tidsplan och material. Skulle det uppstå extra kostander behöver du uppdatera budgeten för att inte tappa kontrollen.

Avslutande ord

Att bygga ett fritidshus är både en investering och en dröm som kan bli verklighet med rätt planering. Genom att förstå vad som driver upp kostnaderna – och hur du kan påverka dem – får du bättre kontroll över projektet.

Vi på Hansa24 har lång erfarenhet av att leverera prisvärda och kvalitativa fritidshus i trä – oavsett om du bygger på fjället, vid havet eller i skogen. Våra hus är anpassade för svenska förhållanden, med flexibla lösningar och personlig rådgivning.

Besök gärna vår sida om fritidshus för inspiration, modeller och prisexempel. Vill du ha personlig offert eller rådgivning? Kontakta oss redan idag så hjälper vi dig att komma vidare med ditt projekt.

Vanliga frågor

Hur bygger man ut ett fritidshus?

Först behövs en kontroll av bygglov eller anmälan hos kommunen. Därefter ritar du en tillbyggnad, tar in offerter, söker bygglov vid behov och anlitar entreprenör eller bygger själv enligt gällande byggregler.

Hur mycket får man bygga ut sommarstugan utan bygglov?

Med attefallsregler får du bygga ut upp till 15 kvm utan bygglov, men du måste göra en anmälan till kommunen. Huset måste ha varit lovligt byggt från början, och vissa områden har undantag.

Vad kostar det att bygga ut ett fritidshus?

Kostnaden varierar mellan 18 000 och 35 000 kronor per kvadratmeter beroende på material, läge och arbetskostnad. En enklare tillbyggnad utan badrum är billigare än en som kräver VVS och elinstallation.

Hur mycket kostar det att bygga ut 20 kvadratmeter?

Räkna med en total kostnad på mellan 360 000 och 700 000 kronor för 20 kvm tillbyggnad. Priset beror på om du bygger själv, använder nyckelfärdig lösning eller anlitar flera entreprenörer.

Källor:

1. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/
2. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2020/konsoliderad-bbr-2011-6-tom-2020-4.pdf
3. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/elsakerhetslag-2016732_sfs-2016-732/
4. https://www.energimyndigheten.se
5. https://www.villaagarna.se/radgivning-och-tips/bygg/nytt/byggde-fritidshus-i-fjallen/